Beräkna den förväntade mängden rotrötskadade granar.
Räkna med rotröta är ett kalkylverktyg, framtaget av Skogforsk, som dels beräknar den förväntade mängden rotrötskadade granar i ett bestånd samt dels hjälper dig att beräkna rötfrekvensen efter inventering. Här är länken till kalkyleringsverktyget.
"Vi skogsägare har också ett nationellt ansvar."
Rotröta kan förorsaka rejäla inkomstbortfall för den enskilde skogsägaren. Den är en smygande fara som inte syns förrän träden avverkats. Men för Sten Geijer på Brevens Bruk AB är rotrötefrågan också en fråga om ansvar för kommande generationer. Därför gäller här nolltolerans beträffande rotrötan.
Sten Geijer är VD och förvaltare på Brevens Bruk AB. Han förvaltar 13 400 ha skog söder om Hjälmaren. Ägarfamiljen Gripenstedt är inne på femte generationen, så långsiktig strategi är en självklarhet för Sten. Rotrötebekämpning är högt prioriterad.
– Under åren 1983-2001 såg näringen en tydlig ökning av rötfrekvensen i hela riket. I södra halvan av landet kan den ha ökat så mycket som trettio procent under den aktuella perioden. Det innebär ett större ansvar för mig som förvaltare. Det är mina åtgärder idag som avgör vilken sorts skog som familjen lämnar över till kommande generationer. Därför prioriterar jag behandling mot rotröta i både gallring och slutavverkning, menar Sten Geijer.
Frisk skog är mest lönsamt
Det är bra att göra en analys av befintlig rotröteförekomst på den egna skogsmarken. Rätt insats kan sedan göras beroende på hur rötinfekterade de olika bestånden är. Sten bestämde sig för att behandla mot rotröta i både gallring och slutavverkning då det har visat sig vara mest lönsamt. Forskningen har också visat att ju friskare bestånd och ju bördigare skogmark, desto mer lönsam är behandlingen.
– Om man tänker bort generationsväxlingarna finns det också kortsiktigare skäl att behandla. I värsta fall kan man förlora upp till 30 000 kronor per hektar på att inte bekämpa rötan. Förebyggande behandling är jämförbar med en försäkring. Den kostar mig inte mer än markberedningen och jag vet att jag gjort vad jag kan för att hindra rötan, säger Sten Geijer.
Sten tror att de båda stormarna Gudrun och Per har förflyttat skogsbrukets fokus i södra Sverige från regelrätt skogsbruk till upparbetning av vindfällen och insektsangrepp. I takt med att gallring och slutavverkning av stående skog nu återgår till normalläge gäller det att inte glömma rotrötan.
– Vi skogsägare har också ett nationellt ansvar. Staten vill öka produktionen i skogen. Men vi kan inte öka uttaget i ena ändan och låta rötan härja fritt i den andra. Dessutom håller rötfritt virke på att bli en tydlig konkurrensfaktor, avslutar Sten. Om jag behandlar idag, märks det på avräkningen i morgon, avslutar Sten Geijer.
Behandling mot rotröta ligger i tiden – och framtiden!
Jan Persson är vd/förvaltare på Östgöta Häradsallmänningar.
Han och hans två skogvaktare förvaltar 24 000 hektar produktiv skogsmark och en skoglig tradition med rötter i medeltiden. En viktig fråga för Jan är rotrötan.
Östgöta Häradsallmänningar är en del av ett månghundraårigt förvaltningssystem för samägd mark. Häradsallmänningen är en av våra allra äldsta former för samägande. En allmänning ägs tillsammans av jordbrukare inom ett härad. Den ”egna” delen i allmänningen motsvaras av det antal skattemantal den egna fastigheten bär. För den som förvaltar en allmänning är det långsiktiga ansvaret för skogen en strategisk fråga. I detta långsiktiga perspektiv har behandling mot rotröta, såväl i gallring som i slutavverkning, blivit allt viktigare åtgärder.
– Vi bedriver ett modernt skogsbruk med stor hänsyn till miljö och historia, säger Jan Persson. Samtidigt som vi hela tiden måste tänka hundra år framåt i tiden, är vi beroende av moderna produktionskrav. Utan vinst, lär jag ju inte kunna fortsätta med långsiktighet. När vi funderar över en åtgärd, brukar vi fråga oss hur kommande generationer hade resonerat, om de hade fått vara med om besluten.
På Östgöta Häradsallmänning gallrar man skogen själv och mogen skog säljs oftast på rot. I gallringarna är behandling mot rotröta självskriven. Men hur gör man när en stor del av slutavverkningarna sköts av aktörer utifrån? I den förhandlingen har behandling blivit en stående punkt på dagordningen.
– Vi vill gärna vara ett föredöme för våra delägare. Då måste vi också våga fatta framsynta beslut, även om de ibland kräver lite extra av våra samarbetspartners. Idag är det ett mycket starkt önskemål från vår sida att man behandlar mot rotröta också i slutavverkningarna. Forskningen visar ju att det är en väldigt lönsam åtgärd på lite längre sikt. Det är förmodligen bara en tidsfråga innan behandling blir ett krav i hela näringen.
Jan är övertygad om att åtgärder mot rotröta motiveras av både ekonomi och långsiktiga, andra hänsyn. Det finns stora vinster att räkna hem redan från en gallring till nästa och genom att behandla säkrar vi också det framtida värdet på skogen. En frisk råvara, helt enkelt.
– Det är också av det skälet som vi bestämt oss för att vara konsekventa i den här frågan. Allt vi gör skall ju tjäna delägarna, både de nu levande och de kommande. Friskt virke är en allt viktigare konkurrensfaktor för våra ägare och kostnaden för behandling kan jämföras med en markberedning. I slutändan vinner vi alltså både konkurrenskraft, reda pengar och ett gott samvete!
Fakta Häradsallmänningar:
• Den total arealen häradsallmän- ningar i landet omfattar cirka 120.000 ha. Man avverkar årligen mer än 500 000 m3sk skog. Detta gör häradsallmänningarna till en betydande faktor i skogsnäringen. Avverkningen har stor regional betydelse för sågverks- och massaindustrin.
• Överskottet från verksamheten delas ut till delägande fastigheter enligt delägarnas beslut.
Allmänningarna bidrar därmed till välskötta skogar och en levande landbygd.
Källa: www.haradsallmanningsforbundet.se