Rotrötans biologi

Rotrötan kostar svenska skogsägare minst 1 miljard varje år.

stamrota-cloco
Detta i enbart minskat virkesvärde. Kostnaden för nedsatt tillväxt, ökad risk för stormfällning och ökad dödlighet tillkommer.

De senaste 20 åren har rötfrekvensen ökat med 23 % sett till hela Sverige och på många platser ännu mer. Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl gallring som i slutavverkning, är rötskadad.

Effekten av rotröta känner förmodligen de flesta till, men betydligt färre känner till orsaken. Den kunskapen och hur rotrötan förhindras vill vi förmedla till dig som skogsägare! 

Rotticka.

Det finns flera svampar som orsakar röta hos våra barrträd men en är i särklass som skadegörare; rottickan. Rottickan är som det låter, en ticka som etablerar sig på trädets rötter. Det gäller alltså inte bara att ha ögonen med sig, en spade rekommenderas också om man vill hitta denna svamp.

Det finns två olika arter av rottickan. De kallas dock för former, S- och P-form. S-formen är den ”snällare” varianten av de båda och angriper och orsakar röta hos gran. Denna form finns i hela landet. P-formen är mer aggressiv och är vanligt förekommande i södra Sverige, upp ungefär tom Mälardalen. Den har dock påträffats på flera ställen betydligt längre norrut än detta. P- formen angriper och rötar gran, men även tall, lärk och diverse lövträd.

Spridning.

diagram-annosumRottickan sprider sig på 2 olika sätt; luftburen infektion av sporer via färska stubbar samt vegetativ spridning mellan träd via rotkontakt.
Se illustration nedan: 1+2.

En stubbe är mottaglig för infektioner ända upp till ca 2-3 veckor efter avverkning. En stubbe kan bli infekterad av sporer när temperaturen når +5° C eller mer. När dagstemperaturen når denna gräns bör stubbarna alltid behandlas för att undvika att få in röta i beståndet.

Med ökad temperatur ökar också produktionen av rottickans sporer. Optimum för sporproduktionen är ca 20° C. Ökad mängd sporer är detsamma som ökad risk för infekterade stubbar. Normalt sätt är risken för infektion i avverkade stubbar som störst från juni- september. Därefter minskar risken något.

animering-rostop

  1. Rottickans sporer sprids med vinden och kan följa med denna allt från någon meter upp till 500 km. Sporer finns under den varmare delen av året överallt i luften.
  2. Om rottickans sporer landar på en nyavverkad stubbe kan de börja gro och det bildas ett mycel som bryter ned stubben. Mycelet växer nedåt i stubben och ut i rötterna. Effekten blir att stubben bryts ned och slutligen försvinner.
  3. Om rotsystemen mellan den avverkade stubben och det närtstående trädet sitter ihop kan mycelet spridas till det friska trädet och resultatet blir en synlig röta när trädet avverkas vid nästa gallring.
  4. När en stubbe behandlas med Rotstop växer pergamentsvampen ner och etablerar sig i hela stubben. Är behandlingen korrekt utförd kommer pergamentsvampen att konkurrera ut rottickan och förhindrar därför att den avverkade stubben sprider rötan vidare i beståndet.

Gran efter redan rötad gran?

Om rötfrekvensen i det granbestånd som just avverkats är hög står skogsägaren inför ett kanske inte alldeles enkelt val. Ska det planteras gran trots att man ”vet” att allt kommer att vara rötangripet inom snar framtid? Svaret är inte alldeles enkelt. Det finns nämligen inget samband där mycket röta i en slutavverkning skulle ge mycket röta till nästa generation och tvärtom, dvs friska bestånd som avverkas sommartid behöver inte alls ge lite röta in nästa generation.

OM… det finns något samband så är det nästan ett omvänt samband där mycket röta genererar mindre röta tills nästa generation och lite röta tenderar att ge mer till nästa generation. En anledning till detta KAN vara att i det friska beståndet som avverkas sommartid kommer det in ny vital röta som sedan har stor potential att sprida sig till nästa generation via rotkontakter. Omvänt är det så att ett sedan länge rötat bestånd hinner en del röta försvinna innan den hinner överföras via rotkontakt.


Slutet är bara början. När ett bestånd avvecklas är det inte bara slutet på en trädgenerationen utan även början på en ny. Hur och när ett bestånd avvecklas har nämligen stor betydelse och påverkan på det framtida beståndets utveckling.

Avvecklades beståndet vintertid då infektionsrisken var liten, då är sannolikt det nya beståndet också friskt. Skedde avvecklingen under övrig tid så att stubbarna blev infekterade, då är risken stor att rötan från de gamla stubbarna kommer att överföras till den nya generationen.

Denna röta går inte att bota och för vart år som går ökar rötfrekvensen i det nya beståndet. När man sedan behandlar gallringarna så stoppar man de luftburna infektionerna från att etablera sig i beståndet. Men den röta som kommit från slutavverkning går dock inte att stoppa utan kommer att sprida sig i beståndet och orsaka stora ekonomiska förluster.

Hur mycket kostar det dig som skogsägare att gallra eller slutavverka sommartid utan att behandla och hur påverkas det framtida beståndet? Se under rubriken Ekonomi, tabell G26.

Röta i blandbestånd.

Blandbestånd brukar betyda betydligt mindre röta jämfört med rena granbestånd eftersom spridningsvägarna mellan granrötter bryts. Detta gäller framförallt i norra Sverige där S-formen dominerar. Har man ett blandbestånd Gran/Tall så fungerar tallen som ett stopp och rötan kan inte sprida sig så fort i beståndet.

Har man samma bestånd i södra Sverige där både S och P form är vanlig försvinner den ”rötstoppande” effekten av blandbestånd då även tallen kan bli infekterad och framtför allt sprida rötan vidare. Hur det påverkar din ekonomi ser du under rubriken Ekonomi, tabell TG24 (S+P-form).

rotstopKlicka här för att bläddra i vår broschyr om rotröta.

Scroll to Top