Rotröta

Skogens värsta skadegörare

interagroskog-rotticka
rotrota-upplag

”Egentligen borde det finnas en lag som kräver stubbehandling vid slutavverkning.”

Jan Stenlid, professor

Det säger Jan Stenlid, professor vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, expert på svampar och svampsjukdomar och verksam i forskningsprogrammet Future Forests. För att få grepp om rotrötan har han kartlagt rottickans hela arvsmassa, 34 miljoner bitar kemisk kod i svampens DNA-molekyler.

Forskarkollegan Jonas Rönnberg, docent vid SLU och även han verksam i Future Forests, är lika engagerad i kampen mot rotrötan.

Andelen skadade stammar med rotröta i slutavverkningar har fördubblats i södra Sverige sedan 1970-talet. I dag är omkring var femte stam angripen av rotröta. Ökningen beror främst på infektioner när skogen gallras.

Effekterna av den spridning som började med storskaligt kalhyggesbruk och sommaravverkningar, säg runt 1960 i södra Sverige, kommer att visa sig först när de skogar som anlagts på hyggena sedan dess börjar avverkas. Det vill säga om sådär 20 år. Slutnotan lär inte kunna summeras förrän runt nästa sekelskifte.

– Om vi fortsätter som nu kommer vi att ha minst 30 procent rötskadade träd med rotröta i nästa skogsgeneration, säger Jan Stenlid, och tillägger:

– I genomsnitt. Det betyder att en del skogsägare kommer att drabbas av 80- eller 90-procentiga skador.

Läs Future Forest rapport om rotröta, se nedan…

Biologi om Rotröta

Rotrötan kostar svenska skogsägare minst en miljard varje år.

Rotticka genomskärning

Detta enbart i minskat virkesvärde. Kostnaden för nedsatt tillväxt, ökad risk för stormfällning och ökad dödlighet tillkommer. De senaste 20 åren har rötfrekvensen ökat med 23 % sett till hela Sverige och i södra Sverige ännu mer. Faktum är att ca 1 av 5 granar som avverkas är rötskadad.

Effekten av rotröta känner förmodligen de flesta till men få känner till orsaken. Den kunskapen och hur rotrötan kan förhindras att spridas vill vi förmedla till dig som skogsägare!

Rotticka

Det finns flera svampar som orsakar röta hos våra barrträd men en är i särklass som skadegörare; rottickan.

Rottickan är som det låter, en ticka som etablerar sig på trädets rötter. Det gäller alltså inte bara att ha ögonen med sig, en spade rekommenderas också om man vill hitta denna svamp.

Det finns två olika arter av rottickan

De kallas dock för former, S- och P-form.

S-formen är den ”snällare” varianten av det båda och angriper och orsakar röta som gran. Denna form finns i hela landet. 

P-formen finns i de södra delarna av landet, från Mälardalen och söderut. Denna form angriper inte bara gran utan även lärk och inte minst tall. 

Rottickans P-form genererar inte hålröta vid angrepp på tallen men stryper näringstillförseln i trädet vilket orsakar nedsatt tillväxt och i slutändan även att trädet dör. 

I vårt grannland Finland är det sedan några år tillbaka lag på att stubbehandla inte bara gran utan även tall. Både vid gallring och slutavverkning.

Läs om Khaled Youssef senaste forskningsrön, se nedan…

heterobasidion-annosum

Rottickans spridning

En stubbe är mottaglig för infektioner ända upp till ca 2-3 veckor efter avverkning. En stubbe kan bli infekterad av sporer när temperaturen når +5° C eller mer. När dagstemperaturen når denna gräns bör stubbarna alltid behandlas för att undvika att få in röta i beståndet.

Rottickan kan infektera beståndet på två olika sätt, luftburet via sporer samt via rotkontakter.

Med ökad temperatur ökar också produktionen av rottickans sporer. Optimum för sporproduktionen är ca 20° C.  En ökad mängd sporer är detsamma som ökad risk för infekterade stubbar. Normalt är risken för infektion i avverkade stubbar som störst från maj-september. Därefter minskar risken något. Med ett varmare klimat och kortare vintrar så är det troligt behandlingsperioden blir längre. I södra Sverige är det fullt möjligt att det borde stubbehandlas hela året.    

rottickan-animering-transp

Rottickans sporer sprids med vinden och kan följa med denna allt från någon meter upp till 500 km. Sporer finns under den varmare delen av året överallt i luften.

Om rottickans sporer landar på en nyavverkad stubbe kan de börja gro och det bildas ett mycel som bryter ned stubben. Mycelet växer nedåt i stubben och ut i rötterna. Effekten blir att stubben bryts ned och slutligen försvinner.

Om rotsystemen mellan den avverkade stubben och det närstående trädet sitter ihop kan mycelet spridas till det friska trädet och resultatet blir en synlig röta när trädet avverkas vid nästa gallring.

När en stubbe behandlas med Rotstop växer pergamentsvampen ner och etablerar sig i hela stubben. Är behandlingen korrekt utförd kommer pergamentsvampen att konkurrera ut rottickan och förhindrar därför att den avverkade stubben sprider rötan vidare i beståndet.

Gran efter redan rötad gran?

Om rötfrekvensen i det granbestånd som just avverkats är hög står skogsägaren inför ett kanske inte alldeles enkelt val. Ska det planteras gran trots att man ”vet” att allt kommer att vara rötangripet inom snar framtid?

Svaret är inte alldeles enkelt. Det finns nämligen inget samband där mycket röta i en slutavverkning skulle ge mycket röta till nästa generation och tvärtom, dvs friska bestånd som avverkas sommartid behöver inte alls ge lite röta in nästa generation.

OM… det finns något samband så är det nästan ett omvänt samband där mycket röta genererar mindre röta tills nästa generation och lite röta tenderar att ge mer till nästa generation.

En anledning till detta KAN vara att i det friska beståndet som avverkas sommartid kommer det in ny vital röta som sedan har stor potential att sprida sig till nästa generation via rotkontakter. Omvänt är det så att ett sedan länge rötat bestånd hinner en del röta försvinna innan den hinner överföras via rotkontakt.

Tabell-rotrota-spridning

Slutet är bara början. När ett bestånd avvecklas är det inte bara slutet på en trädgenerationen utan även början på en ny. Hur och när ett bestånd avvecklas har nämligen stor betydelse och påverkan på det framtida beståndets utveckling.

Avvecklades beståndet vintertid då infektionsrisken var liten, då är sannolikt det nya beståndet också friskt. Skedde avvecklingen under övrig tid så att stubbarna blev infekterade, då är risken stor att rötan från de gamla stubbarna kommer att överföras till den nya generationen.

Denna röta går inte att bota och för vart år som går ökar rötfrekvensen i det nya beståndet. När man sedan behandlar gallringarna så stoppar man de luftburna infektionerna från att etablera sig i beståndet. Men den röta som kommit från slutavverkning går dock inte att stoppa utan kommer att sprida sig i beståndet och orsaka stora ekonomiska förluster.

Hur mycket kostar det dig som skogsägare att gallra eller slutavverka sommartid utan att behandla och hur påverkas det framtida beståndet? Se under rubriken Ekonomi, tabell G26.

Röta i blandbestånd

Blandbestånd brukar betyda betydligt mindre röta jämfört med rena granbestånd eftersom spridningsvägarna mellan granrötter bryts. Detta gäller framförallt i norra Sverige där S-formen dominerar. Har man ett blandbestånd Gran/Tall så fungerar tallen som ett stopp och rötan kan inte sprida sig så fort i beståndet.

Har man samma bestånd i södra Sverige där både S och P form är vanlig försvinner den ”rötstoppande” effekten av blandbestånd då även tallen kan bli infekterad och framtför allt sprida rötan vidare. Hur det påverkar din ekonomi ser du under rubriken Ekonomi, tabell TG24 (S+P-form) lite längre ner på den här sidan. Ladda också hem vår broschyr om Rotstop för att läsa mer, se nedan.

LÄS VÅR BROSCHYR MOT ROTRÖTA

Klicka på produktbroschyren för att läsa.
Du kan också ladda ner broschyren som en pdf och spara på din dator för att läsa vid annat tillfälle.

Ekonomi om Rotröta

Kalkyler på rotröta och stubbehandling

När det görs ekonomiska kalkyler på rotröta och stubbehandling så finns det många faktorer att ta hänsyn till som kalkylränta, omloppstid, timmerpriser samt inte minst hälsostatusen på det berörda beståndet – hur mycket röta finns det i beståndet när det skall gallras för första gången? Är det helt friskt, helt ruttet eller något däremellan? Oavsett utfall så har resultatet en mycket stor betydelse för det framtida beståndets utveckling såväl rötmässigt som ekonomiskt.

Följande kalkyler, här visade som ekonomiska diagram, är gjorda av Magnus Thor, Skogforsk, som en del av hans doktorsavhandling.

Alla åtgärder förutsätts äga rum när temp överstiger 5° C, dvs när risken för infektioner är stor. Effekten av behandling är satt till 90 %.

Granbestånd på skogsmark - G26

Ståndortsindex G26. Omloppstid: 78 år.
Källa Magnus Thor, Skogforsk.

Tabell G26-B4

1. Ingen behandling. Vid slutavverkningen av det gamla beståndet infekterades en del stubbar som sedan överfördes till den nya generationen via rotkontakt. Därför är rötfrekvensen ca 10-15 % redan vid 30 års ålder. Denna röta fortsätter att sprida sig i beståndet. Vid gallringarna infekteras nya stubbar som i sin tur infekterar kvarvarande stående träd. Vid omloppstidens slut kan man räkna med att ca 70 % av beståndet är rötskadat. Slutvärdet är 104 000:-/ha.

2. Behandling endast i gallring. Infektionen från slutavverkningen ligger kvar precis som i alt 1. Skillnaden mot alt 1 är att all gallring stubbehandlas. Behandlingen stoppar en stor del av den luftburna infektionen men rötan fortsätter att sprida sig vegetativt via rotkontakt. Effekten av behandling i gallring, men inte i slutavverkning, är ca 20 % mindre röta än alt 1 men fortfarande kan man räkna med ca 45% röta vid omloppstidens slut. Orsaken till detta: slutavverkning sommartid. Slutvärdet är 115 000:-/ha.

3. Behandling endast i slutavverkning. Vid slutavverkningen behandlas stubbarna. Detta ger ett friskt bestånd med lite röta fram till det börjar att gallras. Gallringarna stubbehandlas ej och stubbarna infekteras via luften och resultatet blir i slutändan en rötfrekvens på drygt 60 %. Slutvärdet är 108 000:-/ha.

4. Behandling i slutavverkning och gallring. Behandlingen i slutavverkningen ger såsom i alt 3 en låg rötfrekvens till nästkommande generation. Detta följs upp med behandling i gallringarna och resultatet blir en fortsatt låg rötfrekvens, ca 10 % vid omloppstiden slut. Slutvärde och det klart lönsammaste alternativet: 127 000:-/ha.

Slutsats G26.

Det mest lönsamma alternativet är att stubbehandla både i gallring och slutavverkning. Det minst lönsamma är att inte stubbehandla alls. Trots att både alternativ 2 och 4 behandlades i gallringarna blev slutresultatet väldigt olika. Skillnaden visar betydelsen av hur och när slutavverkningen äger rum, det påverkar betydligt mer än vad man tror!

Granbestånd på åkermark - G32

Ståndortsindex G32. Omloppstid: 67 år.
Källa Magnus Thor, Skogforsk.

Tabell-G32-A

1. Ingen behandling. Vid gallringarna infekteras stubbarna som i sin tur infekterar kvarvarande stående träd. Vid omloppstidens slut kan är ca 70 % av beståndet är rötskadat. Slutvärdet är 155 000:-/ha.

2. Behandling i gallring. Samtliga gallringar behandlas och stoppar effektivt infektioner från luften. Resultat blir en rötfrekvens på ca 10 % vid omloppstidens slut och ett slutvärde på ca 180 000:-/ha.

Slutsats G32.

Eftersom detta är en första generations granplantering på åkermark så finns det ingen slutavverkning att ta hänsyn till. Därför fanns det bara två alternativ, behandla i gallring eller ej. Det klart mest lönsamma alternativet var att behandla i gallring.

TG24 (S-form)

Källa Magnus Thor, Skogforsk.

Tabell-TG24-C

1. Ingen behandling. Stubbar infekteras från slutavverkningen och sprider sig till den nya generationen. Rötan kan dock endast angripa gran. Vid gallringarna infekteras nya stubbar som kan sprida sig till de granar som har kontakt med infekterade stubbar. Rötfrekvensen vid omloppstiden slut är ca 38 % och slutvärdet är ca 152 000 kr/ha.

2. Behandling endast i gallring. Infektionerna från slutavverkning finns kvar såsom i alt 1. Däremot stoppas den luftburna infektionen effektivt vid gallringarna. Effekten av behandling i gallring, men inte i slutavverkning, är ca 15 % mindre röta än alt 1 men fortfarande kan man räkna med ca 23 % röta vid omloppstidens slut. Orsaken till detta: slutavverkning sommartid. Slutvärdet är 154 000:-.

3. Behandling endast i slutavverkning. Behandlingen i slutavverkningen ger ett nästintill rötfritt bestånd som därefter gallras och infekteras. Gallringarna stubbehandlas ej och stubbarna infekteras via luften och resultatet blir i slutändan en rötfrekvens på drygt 35 %. Slutvärdet är 138 000kr/ha.

4. Behandling i gallring och slutavverkning. Både slutavverkning och gallring behandlas. Resultatet blir ett i princip rötfritt bestånd. Trots den låga rötfrekvensen är behandlingen i denna typ av bestånd inte lönsam och bör avstås. Rötfrekvensen vid omloppstiden slut är ca 4 % Och slutvärdet är ca 137 000 kr/ha.

Slutsats TG24 (S-form)

I blandbestånd i norra Sverige, eller där endast S-formen finns, är det lönsamt att behandla i gallring men ingenting därutöver. Behandling i slutavverkning ger ett lägre slutvärde än om man enbart behandlar i gallring.

Även om behandlingen gett ett nästintill rötfritt bestånd då man behandlat både i gallring reps slutavverkning så är det så att det i detta fall inte är lämpligt då det inte är lönsamt!

TG24 (S+P-form)

Källa Magnus Thor, Skogforsk.

Tabell-TG24-D

1. Ingen behandling. Stubbar infekteras från sluttavverkningen och sprider sig till den nya generationen. Rötan kan angripa både gran och tall. Vid gallringarna infekteras nya stubbar som kan sprida sig till de granar och tallar som har kontakt med infekterade stubbar. Rötfrekvensen vid omloppstiden slut är ca 90 % och slutvärdet är ca 111 000 kr/ha.

2. Behandling endast i gallring. Infektionen från slutavverkningen ligger kvar precis som i alt 1. Skillnaden mot alt 1 är att all gallring stubbehandlas. Man stoppar då en stor del av den luftburna infektionen men rötan fortsätter att sprida sig vegetativt via rotkontakt. Effekten av behandling i gallring, men inte i slutavverkning, är ca 35 % mindre röta än alt 1 men fortfarande kan man räkna med ca 55 % röta vid omloppstidens slut. Orsaken till detta: slutavverkning sommartid. Slutvärdet är 133 000:-.

3. Behandling endast i slutavverkning. Vid slutavverkningen behandlas stubbarna. Detta ger ett friskt bestånd med lite röta fram till det börjar att gallras. Gallringarna stubbehandlas ej och stubbarna infekteras via luften och resultatet blir i slutändan en rötfrekvens på drygt 60 %. Slutvärdet är 124 000kr/ha.

4. Behandlingen i gallring och slutavverkningen ger såsom i alt 3 en låg rötfrekvens till nästkommande generation. Detta följs upp med behandling i gallringarna och resultatet blir en fortsatt låg rötfrekvens, ca 10% vid omloppstiden slut. Slutvärde, och det klart lönsammaste alternativet, är ca 139 000 kr/ha.

Slutsats TG24 (S+P-form)

Ett blandbestånd tall/gran i södra Sverige löper stor risk att bli rötskadat precis som rena granbestånd. P-formen av rottickan angriper tallen och resultatet blir ofta en form av självgallring, rottickan dödar helt enkelt tallen.

Därför bör man som skogsägare avverka dessa blandbestånd vintertid eller se till att de blir stubbehandlade, både i gallring och slutavverkning. Det är det lönsammaste alternativet.

Bekämpa Rotröta

Rotstop S Gel – en naturlig lösning

Rotstop fungerar i princip som en vaccination mot rotröta. Den botar inte åkomman men förhindrar den att sprida sig. Ett redan ruttet bestånd förblir alltså ruttet medan ett friskt bestånd förblir friskt om du behandlar! Prioritera därför stubbehandling i de bestånd där du inte anser att du har några problem med röta- detta gäller både vid gallring och slutavverkning. I södra Sverige vid avverkning av tall såväl som gran.

Rotstop S Gel innehåller levande sporer av pergamentsvampen, Phebiopsis gigantea. Rotstop S Gel förhindrar rottickans spridning i framförallt gran- och tallbestånd. 

Pergamentsvampen, som finns naturligt i våra skogar, är en rötsvamp som etablerar sig på död ved, stubben. Där växer den neråt och etablerar sig i hela stubben.

Pergamentsvampen konkurrerar med Rottickan om vedsubstratet i den nyavverkade stubben. Vid korrekt utförd behandling vinner Rotstop kampen om stubben i 95 fall av 100. Resultatet blir ett vitalt kvarvarande bestånd.

Hantering och lagring av Rotstop S Gel

Rotstop S Gel innehåller levande sporer av pergamentsvampen, Phlebiopsis gigantea. Detta medför följande krav på hantering och lagring:

50 resp 200 grams förpackning

  • I oöppnad förpackning kan Rotstop S Gel frysas en gång. Hållbarheten vid fryslagring är 12 månader. Vid lagring i kyl, under 5° C, är hållbarheten 4 månader. Vid lagring i rumstemperatur är hållbarheten 1 vecka. Färdig brukslösning bör användas inom 36 timmar.
  • Rotstop S Gel får aldrig utsättas för temperaturer över 40° C, vare sig i sin förpackning eller som brukslösning.

10 grams förpackning med pipett.

  • Praktisk förpackning för självverksamma. Lagring och fakta enligt ovan.
  • 1 gram Rotstop S Gel blandas med 1 liter vatten och räcker till behandling av 1 mstubbyta. 10 gram ger alltså 10 liter färdig lösning vilket räcker till ca 24-32 m3fub vid användning i gallring resp ca 60-72 m3 fub vid användning i slutavverkning.
Stubbehandling med Rotstop

Maskinell stubbehandling – beredning av Rotstop

Grön, blå eller röd…?

Den ena skördaren är inte den andra lik gällande stubbhandlingssystem, dess placering och storlek på tankarna.

skordare-2

Det finns idag tre typer av system:

”Dunksystemet” – blandning sker direkt i dunk.
”Droppen Mix” – blandning sker i en mindre koncentratsbehållare.
”Droppen Dos” – blandning sker automatiskt.

Rotstop S Gel finns idag i 50 resp 200 grams förpackning.
Till Dunksystemet samt Droppen Mix rekommenderas 50 grams förpackning och för Droppen Dos ska 200 grams förpackningen användas.

Instruktion för blandning av Rotstop

”Dunksystemet”

  1. Ta fram 50 gramsflaskan för upptining kvällen innan den ska användas.
  2. Skaka flaskan tills lösningen är klumpfri.
  3. Häll i halva innehållet i flaskan i 25 liter vatten.
  4. Tillsätt 1 st färgtablett per 25 liter vatten och vänta ca 10 min tills hela tabletten är löst i dunken, detta för att undvika att störningar i driften.

”Droppen Mix”

  1. Ta fram 50 gramsflaskan för upptining kvällen innan den ska användas.
  2. Skaka flaskan tills lösningen är klumpfri.
  3. Blanda 50 gram Rotstop i koncentrattanken i 8 liter vatten. Är koncentrattanken mindre än 8 liter blandar man halva flaskan i 4 liter vatten. Blanda aldrig mer än 1 flaska åt gången.
  4. Häll i 2 färgtabletter per 8 liter vatten i koncentrat tanken och vänta ca 10 min tills tabletterna är helt i lösning.

OBS! Koncentrattankens storlek varierar från 5 liter på en Rottne till närmre 20 liter på en Valmet. Hur mycket rymmer din?

”Droppen Dos”

  1. Ta fram 200 gramsflaskan för upptining kvällen innan den ska användas.
  2. Skaka flaskan tills innehållet är klumpfri.
  3. Tillsätt den flytande färgen i flaskan och skaka igen.
  4. Skruva fast flaskan i hållaren.

Borrning av hålsvärd

Rotstop kan appliceras på stubben med hjälp av antingen dysa eller hålsvärd som är vanligast. När man borrar eller stansar hålen i hålsvärden finns det några saker att tänka på!

Borra få hål i svärdet och gör hålen där stockcentrum ligger!

Vid gallring räcker det ofta med endast 3-4 hål. Få hål ger ett högt tryck och ger därför också en bra täckning. Många hål gör att trycket sjunker och vätskan flödar i de första hålen medan det knappt kommer något alls ur de längst ut på svärdet. Resultatet blir en dålig täckning på stubben och därefter ganska snart igensatta hål, pga alltför lågt tryck.

Tätare mellan hålen ju längre ut på svärdet man kommer!

När det avverkas grova träd så krävs det fler hål än vid avverkning av klena. Under kaptiden rör sig svärdspetsen ca 5 gånger fortare än svärdfästet. Det betyder också att man måste ha tätare mellan hålen ju längre ut på svärdet man kommer för att uppnå god täckning. Glest mellan hålen vid svärdbasen och därefter tätare och tätare.

Använd så liten borr som möjligt, rekommenderad diameter är 1,3 mm.

Små hål ger högre tryck och i förlängningen bättre täckning och mindre problem såsom igensatta hål mm.

rotstop-svard
Tabell-svardholl

Frostskydda systemet

Under några veckor vår och höst är risken för nattfrost stor. Samtidigt är temperaturen dagtid över 5° C vilket betyder att det bör stubbehandlas. Frosten ställer till problem då ett oskyddat system riskerar att frostsprängas och resultatet blir ett läckande system, som fungerar dåligt och i slutändan inköp av ny pump. Det är nämligen pumpen som bör skyddas. Inte i första hand vattentanken eller koncentrattanken.

Lösningen heter propylenglykol och går att få tag på hos närmsta bensinhandlare. Blanda propylenglykol i koncentratdunken, eller i pumpen direkt, och sug in i pumpen. Pumpen är då skyddad mot frostsprängning.

Pergamentsvampsporerna i koncentrattanken klarar en koncentration upp till 10 % av propylenglykol. Överdosera inte, då kan sporerna ta skada.

Använd aldrig spolarvätska tillsammans med brukslösning av Rotstop.

Spolarvätska dödar pergamentsvampssporerna. Spolarvätska går dock att använda om man endast suger in det i pumpen och på morgonen därefter sköljer igenom systemet innan man börjar stubbehandlingen.

frost

Tryck, fördröjning och efterspridning

Den faktor som påverkar vätskeförbrukningen mest är inställningen av trycket. Ett rätt inställt tryck, fördröjning och efterspridning kombinerat med rätt borrning av svärdet, ger både en bra täckning av stubben och en låg vätskeförbrukning.

Möjligheten att ställa in dessa variabler finns på alla maskiner, däremot skiljer det sig mycket var man hittar inställningarna mellan olika märken. För märkesspecifik inställning:
Klicka här för att komma till Bohult Maskin

Droppens styrenhet

För att få optimalt tryck gör så här:

  • Ställ trycket på max, fördröjningen på 1 och efterspridningen på 1.
  • Om stubben är täckt till 100 % så minskar du succesivt trycket tills det tenderar att bli ränder på stubben, vilket då betyder att trycket är för lågt. Öka därefter trycket igen tills ränderna försvinner. Då är trycket optimalt och vätskeförbrukning minimal.
  • Gör samma sak med fördröjningen respektive efterspridningen.

Täckningsgrad

Effekten av Rotstop är vid korrekt behandling likvärdig med en vinteravverkning. För att få denna effekt krävs det dock att stubben har en tillräcklig täckningsgrad. Kravet är att minst 85 % av stubbytan skall vara täckt med Rotstop för att resultatet ska bli bra.

Vid täckning av 85 % eller mer konkurrerar pergamentsvampen effektivt ut rottickan, är täckningsgraden lägre minskar effekten av behandling snabbt. Sikta därför alltid mot full täckning på stubben, då riskerar du aldrig att få ett dåligt resultat! Ett enkelt sätt att kontrollera hur behandlingen blivit är att använda vår täckningsgradsbricka, se bild. 

rotstop-tackning
Säkerhetsdatablad för Rotstop

– Använd växtskyddsmedel med försiktighet.
– Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.

Scroll to Top