stubbe drabbad av rotröta

Rotröta – Skogens värsta skadegörare

”Egentligen borde det finnas en lag som kräver stubbehandling vid slutavverkning.”

Det säger Jan Stenlid, professor vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, expert på svampar och svampsjukdomar och verksam i forskningsprogrammet Future Forests. För att få grepp om rotrötan har han kartlagt rottickans hela arvsmassa, 34 miljoner bitar kemisk kod i svampens DNA-molekyler. Forskarkollegan Jonas Rönnberg, docent vid SLU och även han verksam i Future Forests, är lika engagerad i kampen mot rotrötan, men något mindre hi-tech. Han förordar en blomspruta.

Andelen skadade stammar med rotröta i slutavverkningar har fördubblats i södra Sverige sedan 1970-talet. I dag är omkring var femte stam angripen av rotröta. Ökningen beror främst på infektioner när skogen gallras. Effekterna av den spridning som började med storskaligt kalhyggesbruk och sommaravverkningar, säg runt 1960 i södra Sverige, kommer att visa sig först när de skogar som anlagts på hyggena sedan dess börjar avverkas. Det vill säga om sådär 20 år. Slutnotan lär inte kunna summeras förrän runt nästa sekelskifte.
– Om vi fortsätter som nu kommer vi att ha minst 30 procent rötskadade träd med rotröta i nästa skogsgeneration, säger Jan Stenlid, och tillägger:
– I genomsnitt. Det betyder att en del skogsägare kommer att drabbas av 80- eller 90-procentiga skador.

Läs hela Future Forests reportaget om rotröta i pdf-dokumentet nedan:

Skogens värsta skadegörare (2 MB)

Scroll to Top