interagro skog

Interagros produkt för viltskydd heter Cervaroll

Viltskydd eller viltrepellenter

Så här fungerar det
Viltskydd eller viltrepellenter är ingen fullständig lösning på betesproblematiken men ett hjälpmedel som tillsammans med andra åtgärder effektivt kan minska skador på plantor och ungskogar. Det finns två typer av viltrepellenter; mekaniska skydd och doftrepellenter. Gemensamt för de båda är att de gör den behandlade plantan mindre attraktiv för djuren.

Tall är inte på första plats på klövviltets ”topplista”, det är ju normalt sälg eller asp. Granen ligger ännu längre ned och äts endast när de högre upp på listan inte finns att tillgå. Det som händer när man behandlar en planta är att man gör den mindre begärlig för viltet, den hamnar alltså några platser nedåt på födopreferenslistan. Om det finns annan tillgänglig attraktiv föda så kommer en behandlad planta att ätas sist, trots att den normalt sätt kanske är mest attraktiv.

Behandlingen fungerar bäst om man kan erbjuda alternativ föda för viltet, t ex  foder i kraftledningsgator, lövuppslag mm. Finns ingen alternativ föda fungerar viltskyddet betydligt sämre, även klövvilt måste äta och finns det bara ett alternativ så äts det, behandlat eller ej!

Viltskydd eller viltrepellenter Läs mer »

skydda granplanteringen mot viltskador med viltskydd från Interagro

Biologi – viltskador

“Viltet är en resurs i skogen. Genom att skydda plantor med viltavskräckningmedel mot uppkomna viltskador är det möjligt att ha större populationer av klövvilt och samtidigt bedriva ett lönsamt skogsbruk.”

Varför betas barrplantor?
Älg, Rådjur, Kron- och Dovvilt har samtliga ökat i numerär de senaste 30-40 åren. En stor anledning är trakthyggesbruket, som har skapat stora mängder tillgängligt foder som kanske framförallt gynnat älgen. Tillsammans har denna ökning av klövviltstammarna gjort att konkurrensen om attraktiv föda ökat och indirekt resulterat i födobrist. Därför äter klövviltet idag t ex gran som normalt är en art som hamnar långt ned på matsedeln.

I södra Sverige planteras det ofta gran där det istället borde planteras tall. Denna ”granifiering” har ökat på foderbristen då tall är en naturlig föda för viltet på vintern. Större viltstammar och mindre andel tallplanteringar leder till högre och högre betestryck på de få plantor som ända sätts.

Även en relativt låg population av klövvilt kan göra stora viltskador på den enskilda planteringen – så en högre avskjutning är inte alltid lösningen. En faktor som skulle minska viltskadorna är att plantera tall där det borde vara tall. På köpet får man som skogsägare ett trädslag som faktiskt trivs och växer bättre än vad granen skulle göra på den aktuella marken.

viltKlicka här för att bläddra i vår broschyr om viltbetning mot viltskador

Biologi – viltskador Läs mer »

Rotrötans biologi

Rotrötan kostar svenska skogsägare minst 1 miljard varje år.

stamrota-cloco
Detta i enbart minskat virkesvärde. Kostnaden för nedsatt tillväxt, ökad risk för stormfällning och ökad dödlighet tillkommer.

De senaste 20 åren har rötfrekvensen ökat med 23 % sett till hela Sverige och på många platser ännu mer. Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl gallring som i slutavverkning, är rötskadad.

Effekten av rotröta känner förmodligen de flesta till, men betydligt färre känner till orsaken. Den kunskapen och hur rotrötan förhindras vill vi förmedla till dig som skogsägare! 

Rotticka.

Det finns flera svampar som orsakar röta hos våra barrträd men en är i särklass som skadegörare; rottickan. Rottickan är som det låter, en ticka som etablerar sig på trädets rötter. Det gäller alltså inte bara att ha ögonen med sig, en spade rekommenderas också om man vill hitta denna svamp.

Det finns två olika arter av rottickan. De kallas dock för former, S- och P-form. S-formen är den ”snällare” varianten av de båda och angriper och orsakar röta hos gran. Denna form finns i hela landet. P-formen är mer aggressiv och är vanligt förekommande i södra Sverige, upp ungefär tom Mälardalen. Den har dock påträffats på flera ställen betydligt längre norrut än detta. P- formen angriper och rötar gran, men även tall, lärk och diverse lövträd.

Spridning.

diagram-annosumRottickan sprider sig på 2 olika sätt; luftburen infektion av sporer via färska stubbar samt vegetativ spridning mellan träd via rotkontakt.
Se illustration nedan: 1+2.

En stubbe är mottaglig för infektioner ända upp till ca 2-3 veckor efter avverkning. En stubbe kan bli infekterad av sporer när temperaturen når +5° C eller mer. När dagstemperaturen når denna gräns bör stubbarna alltid behandlas för att undvika att få in röta i beståndet.

Med ökad temperatur ökar också produktionen av rottickans sporer. Optimum för sporproduktionen är ca 20° C. Ökad mängd sporer är detsamma som ökad risk för infekterade stubbar. Normalt sätt är risken för infektion i avverkade stubbar som störst från juni- september. Därefter minskar risken något.

animering-rostop

  1. Rottickans sporer sprids med vinden och kan följa med denna allt från någon meter upp till 500 km. Sporer finns under den varmare delen av året överallt i luften.
  2. Om rottickans sporer landar på en nyavverkad stubbe kan de börja gro och det bildas ett mycel som bryter ned stubben. Mycelet växer nedåt i stubben och ut i rötterna. Effekten blir att stubben bryts ned och slutligen försvinner.
  3. Om rotsystemen mellan den avverkade stubben och det närtstående trädet sitter ihop kan mycelet spridas till det friska trädet och resultatet blir en synlig röta när trädet avverkas vid nästa gallring.
  4. När en stubbe behandlas med Rotstop växer pergamentsvampen ner och etablerar sig i hela stubben. Är behandlingen korrekt utförd kommer pergamentsvampen att konkurrera ut rottickan och förhindrar därför att den avverkade stubben sprider rötan vidare i beståndet.

Gran efter redan rötad gran?

Om rötfrekvensen i det granbestånd som just avverkats är hög står skogsägaren inför ett kanske inte alldeles enkelt val. Ska det planteras gran trots att man ”vet” att allt kommer att vara rötangripet inom snar framtid? Svaret är inte alldeles enkelt. Det finns nämligen inget samband där mycket röta i en slutavverkning skulle ge mycket röta till nästa generation och tvärtom, dvs friska bestånd som avverkas sommartid behöver inte alls ge lite röta in nästa generation.

OM… det finns något samband så är det nästan ett omvänt samband där mycket röta genererar mindre röta tills nästa generation och lite röta tenderar att ge mer till nästa generation. En anledning till detta KAN vara att i det friska beståndet som avverkas sommartid kommer det in ny vital röta som sedan har stor potential att sprida sig till nästa generation via rotkontakter. Omvänt är det så att ett sedan länge rötat bestånd hinner en del röta försvinna innan den hinner överföras via rotkontakt.


Slutet är bara början. När ett bestånd avvecklas är det inte bara slutet på en trädgenerationen utan även början på en ny. Hur och när ett bestånd avvecklas har nämligen stor betydelse och påverkan på det framtida beståndets utveckling.

Avvecklades beståndet vintertid då infektionsrisken var liten, då är sannolikt det nya beståndet också friskt. Skedde avvecklingen under övrig tid så att stubbarna blev infekterade, då är risken stor att rötan från de gamla stubbarna kommer att överföras till den nya generationen.

Denna röta går inte att bota och för vart år som går ökar rötfrekvensen i det nya beståndet. När man sedan behandlar gallringarna så stoppar man de luftburna infektionerna från att etablera sig i beståndet. Men den röta som kommit från slutavverkning går dock inte att stoppa utan kommer att sprida sig i beståndet och orsaka stora ekonomiska förluster.

Hur mycket kostar det dig som skogsägare att gallra eller slutavverka sommartid utan att behandla och hur påverkas det framtida beståndet? Se under rubriken Ekonomi, tabell G26.

Röta i blandbestånd.

Blandbestånd brukar betyda betydligt mindre röta jämfört med rena granbestånd eftersom spridningsvägarna mellan granrötter bryts. Detta gäller framförallt i norra Sverige där S-formen dominerar. Har man ett blandbestånd Gran/Tall så fungerar tallen som ett stopp och rötan kan inte sprida sig så fort i beståndet.

Har man samma bestånd i södra Sverige där både S och P form är vanlig försvinner den ”rötstoppande” effekten av blandbestånd då även tallen kan bli infekterad och framtför allt sprida rötan vidare. Hur det påverkar din ekonomi ser du under rubriken Ekonomi, tabell TG24 (S+P-form).

rotstopKlicka här för att bläddra i vår broschyr om rotröta.

Rotrötans biologi Läs mer »

Forskningsresultat

“Egentligen borde det finnas en lag som kräver stubbehandling vid slutavverkning.”
Det säger Jan Stenlid, professor vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, expert på svampar och svampsjukdomar och verksam i forskningsprogrammet Future Forests. För att få grepp om rotrötan har han kartlagt rottickans hela arvsmassa, 34 miljoner bitar kemisk kod i svampens DNA-molekyler. Forskarkollegan Jonas Rönnberg, docent vid SLU och även han verksam i Future Forests, är lika engagerad i kampen mot rotrötan, men något mindre hi-tech. Han förordar en blomspruta.

Läs hela 
Future Forests reportaget i pdf-dokumentet nedan:
Skogens värsta skadegörare (2 MB)

Stubbehandling med pergamentsvamp. Klarar svampen värmen och trycket?
Pergamentsvampen, som används vid stubbehandling mot rotröta, ställer vissa krav på hur den hanteras. Den får t.ex. inte utsättas för alltför höga temperaturer, vilket kan vara ett problem vid maskinell stubbehandling under sommaren. Skogforsk har tillsammans med SLU genomfört försök i fält och på labo-ratorium, där pergamentsvampen klarade upp till +40°C under en kort period. När svamplösningen utsattes för ca 3 gånger så högt tryck som kan bli fallet i en spridningsutrustning med trycksatt tank, kunde inga negativa effekter på svampsporernas överlevnad och vitalitet observeras. Resultaten från försöken visar att stubbehandling med pergamentsvamp tryggt kan utföras också under varma dagar.
Magnus Thor, Paul Granlund, Malin Bendz-Hellgren & Jan Stenlid, Skoglig mykologi och patologi, SLU

Ladda ner forskningsresultatet som pdf
Stubbehandling med pergamentsvamp (395.61 kB)

Stubbehandling mot rotröta lönsam  
– också i slutavverkning.
Utrymmet för lönsam stubbehandling mot rotröta är betydligt större än vad som idag praktiskt utnyttjas. Beräkningar visar att en skogsägare under rätt betingelser kan tjäna i storleksordningen
20 000 – 30 000 kr per hektar i slutavverkning. De nya resultaten visar att stubbehandling är lönsam i såväl slutavverkning som i gallringar i rena granbestånd när ståndortsindex är G26 och högre om avverkningarna sker under vegetationsperioden.

Magnus Thor (Skogforsk), John Arlinger (Skogforsk), Jan Stenlid (SLU)

Ladda ner forskningsresultatet som pdf
Stubbehandling mot rotröta lönsam (545.31 kB)

Forskningsresultat Läs mer »

bla-stubbe

Stubbehandling

Maskinell stubbehandling – beredning av Rotstop.

Grön, blå eller röd…
Den ena skördaren är inte den andra lik gällande stubbhandlingssystem, dess placering och storlek på tankarna.

Det finns idag 3 typer av system:

  • Dunksystemet, där blandning sker direkt i dunk.
  • Droppen Mix där blandning sker i en mindre koncentratsbehållare.
  • Droppen Dos, där blandning sker automatiskt.

Rotstop S Gel finns idag i 50 resp 200 grams förpackning. Till Dunksystemet samt Droppen Mix rekommenderas 50 grams förpackning och för Droppen Dos ska 200 grams förpackningen användas.

Instruktion för blandning av Rotstop

”Dunksystemet”

  1. Ta fram 50 gramsflaskan för upptining kvällen innan den ska användas.
  2. Skaka flaskan tills lösningen är klumpfri.
  3. Häll i halva innehållet i flaskan i 25 liter vatten.
  4. Tillsätt 1 st färgtablett per 25 liter vatten och vänta ca 10 min tills hela tabletten är löst i dunken, detta för att undvika att störningar i driften.

”Droppen Mix”

  1. Ta fram 50 gramsflaskan för upptining kvällen innan den ska användas.
  2. Skaka flaskan tills lösningen är klumpfri.
  3. Blanda 50 gram Rotstop i koncentrattanken i 8 liter vatten. Är koncentrattanken mindre än 8 liter blandar man halva flaskan i 4 liter vatten. Blanda aldrig mer än 1 flaska åt gången.
  4. Häll i 2 färgtabletter per 8 liter vatten i koncentrat tanken och vänta ca 10 min tills tabletterna är helt i lösning.

OBS! Koncentrattankens storlek varierar från 5 liter på en Rottne till närmre 20 liter på en Valmet. Hur mycket rymmer din?
droppen-dos2

”Droppen Dos”

  1. Ta fram 200 gramsflaskan för upptining kvällen innan den ska användas.
  2. Skaka flaskan tills innehållet är klumpfri.
  3. Tillsätt den flytande färgen i flaskan och skaka igen.
  4. Skruva fast flaskan i hållaren.

Borrning av hålsvärd

borrasvard

Rotstop kan appliceras på stubben med hjälp av antingen dysa eller hålsvärd som är vanligast.När man borrar eller stansar hålen i hålsvärden finns det några saker att tänka på!

Borra få hål i svärdet och gör hålen där stockcentrum ligger!

Vid gallring räcker det ofta med endast 3-4 hål. Få hål ger ett högt tryck och ger därför också en bra täckning. Många hål gör att trycket sjunker och vätskan flödar i de första hålen medans det knappt kommer något alls ur de längst ut på svärdet. Resultatet blir en dålig täckning på stubben och därefter ganska snart igensatta hål, pga alltför lågt tryck.

Tätare mellan hålen ju längre ut på svärdet man kommer!

När det avverkas grova träd så krävs det fler hål än vid avverkning av klena. Under kaptiden rör sig spetsen av svärdet ca 5 ggr fortare än svärdfästet. Det betyder också att man måste ha tätare mellan hålen ju längre ut på svärdet man kommer för att uppnå god täckning. Glest mellan hålen vid svärdbasen och därefter tätare och tätare.

Använd så liten borr som möjligt, rekommenderad diameter är 1,3 mm.

Små hål ger högre tryck och i förlängningen bättre täckning och mindre problem såsom igensatta hål mm.

Frostskydda systemet

Under några veckor vår och höst är risken för nattfrost stor. Samtidigt är temperaturen dagtid över 5° C vilket betyder att det bör stubbehandlas. Frosten ställer till problem då ett oskyddat system riskerar att frostsprängas och resultatet blir ett läckande system, som fungerar dåligt och i slutändan inköp av ny pump. Det är nämligen pumpen som bör skyddas. Inte i första hand vattentanken eller koncentrattanken.

Lösningen heter propylenglykol och går att få tag på hos närmsta bensinhandlare. Blanda propylenglykol i koncentratdunken, eller i pumpen direkt, och sug in i pumpen. Pumpen är då skyddad mot frostsprängning.
Pergamentsvampsporerna i koncentrattanken klarar en koncentration upp till 10 % av propylenglykol. Överdosera inte, då kan sporerna ta skada.

Använd ej heller aldrig spolarvätska tillsammans med brukslösning av Rotstop.

Spolarvätska dödar pergamentsvampssporerna. Spolarvätska går dock att använda om man endast suger in det i pumpen och på morgonen därefter sköljer igenom systemet innan man börjar stubbehandlingen.

Tryck, fördröjning och efterspridning

Den faktor som påverkar vätskeförbrukningen mest är inställningen av trycket. Ett rätt inställt tryck, fördröjning och efterspridning kombinerat med rätt borrning av svärdet, ger både en bra täckning av stubben och en låg vätskeförbrukning. Möjligheten att ställa in dessa variabler finns på alla maskiner, däremot skiljer det sig mycket var man hittar inställningarna mellan olika märken. För märkesspecifik inställning: Klicka här för att komma till Bohult Maskin

Droppens styrenhet

 För att få optimalt tryck gör så här:

  • Ställ trycket på max, fördröjningen på 1 och efterspridningen på 1.
  • Om stubben är täckt till 100 % så minskar du succesivt trycket tills det tenderar att bli ränder på stubben, vilket då betyder att trycket är för lågt. Öka därefter trycket igen tills ränderna försvinner. Då är trycket optimalt och vätskeförbrukning minimal.
  • Gör samma sak med fördröjningen respektive efterspridningen.

Täckningsgrad

Effekten av Rotstop är vid korrekt behandling likvärdig med en vinteravverkning. För att få denna effekt krävs det dock att stubben har en tillräcklig täckningsgrad. Kravet är att minst 85 % av stubbytan skall vara täckt med Rotstop för att resultatet ska bli bra.

Vid täckning av 85 % eller mer konkurrerar pergamentsvampen effektivt ut rottickan, är täckningsgraden lägre minskar effekten av behandling snabbt. Sikta därför alltid mot full täckning på stubben, då riskerar du aldrig att få ett dåligt resultat! Ett enkelt sätt att kontrollera hur behandlingen blivit är att använda vår täckningsgradsbricka, se bild. 


Stubbehandling Läs mer »

Rotstop

Vad är Rotstop
Rotstop är ett biologiskt bekämpningsmedel som används för att förhindra att rottickan sprider och orsakar rotröta i framförallt gran- och tallbestånd. Den produkt som används i Sverige heter Rotstop S Gel och innehåller levande sporer av pergamentsvampen, Phlebiopsis gigantea. Pergamentsvampen, som finns naturligt i våra skogar, är en rötsvamp som etablerar sig på död ved, gamla timmervältor mm. När ett träd avverkas sprutas en vattenlösning av svampen på ändytan av stubben. Där växer den nedåt och etablerar sig i hela stubben. Rottickan, som orsakar rotröta, konkurrerar med pergamentsvampen om vedsubstratet i den avverkade stubben. Är stubbehandlingen korrekt utförd vinner Rotstop kampen i 95 gånger av 100. Det är likvärdigt med att vinteravverka.
–Använd växtskyddsmedel med försiktighet.
–Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.

Hur fungerar Rotstop?
Rotstop fungerar i princip som en vaccination mot rotröta. Den botar inte åkomman men förhindrar den att uppkomma och sprida sig. Ett redan ruttet bestånd förblir alltså ruttet medan ett friskt bestånd förblir friskt om du behandlar! Prioritera därför stubbehandling i de bestånd där du inte anser dig ha några problem med röta, när du har fått problemen är det försent.

1.Rottickans sporer sprids med vinden och kan följa med denna allt från någon meter upp till 500 km. Sporer finns under den varmare delen av året överallt i luften.
2
. Om rottickans sporer landar på en nyavverkad stubbe kan de börja gro och det bildas ett mycel som bryter ned stubben. Mycelet växer nedåt i stubben och ut i rötterna. Effekten blir att stubben bryts ned och slutligen försvinner.
3
. Om rotsystemen mellan den avverkade stubben och det närtstående trädet sitter ihop kan mycelet spridas till det friska trädet och resultatet blir en synlig röta när trädet avverkas vid nästa gallring.
4
. När en stubbe behandlas med Rotstop växer pergamentsvampen ner och etablerar sig i hela stubben. Är behandlingen korrekt utförd kommer pergamentsvampen att konkurrera ut rottickan och förhindrar därför att den avverkade stubben sprider rötan vidare i beståndet.

Kemiska vs biologiska preparat
Det finns två sätt att bekämpa rottickans härjningar i våra skogar, stubbehandling eller vinteravverkning.
Det finns i dag två godkända preparat för behandling; Rotstop och ett ureabaserat preparat.
Gemensamt för båda preparaten är att produkten sprutas på ändytan av den avverkade stubben, med hålsvärd eller dysa. Funktionen av de båda behandlingarna skiljer sig dock åt.

1. Obehandlad stubbe. Kan infekteras från luftburna infektioner men även fungera som en mellanvärd för spridning under jord via rotkontakter mellan träd.
2
. Kemiskt behandlad stubbe. När bruksvätskan sprutas på stubbytan sker det en kemisk reaktion som resulterar i en förhöjning av stubbens pH- värde. pH höjningen stoppar effektivt rottickan från att gro och etablera sig. Behandlingen kräver dock en mycket god täckning av stubbytan då den inte växer ned i stubben utan i princip fungerar som ett lock.
3
. Biologiskt behandlad stubbe. Efter behandlingen etablerar sig pergamentsvampen  i hela stubben och stoppar effektivt luftburna infektioner. Då pergamentsvampen även växer ända ut i rötterna, stoppar den även infektioner under jord via rotkontakt och skyddar därmed närstående friska träd.

Hantering och Lagring
Rotstop S Gel innehåller levande sporer av pergamentsvampen, Phlebiopsis gigantea. Detta medför följande krav på hantering och lagring:

Rotstop S Gel, 50 resp 200 grams förpackning.
• I oöppnad förpackning kan Rotstop S Gel frysas en gång. Hållbarheten vid fryslagring är 12 månader. Vid lagring i kyl, under +5° C, är hållbarheten 6 månader. Vid lagring i rumstemperatur är hållbarheten 1 vecka. Färdig brukslösning bör användas inom 36 timmar.
• Rotstop S Gel får aldrig utsättas för temperaturer över 40° C, vare sig i sin förpackning eller som brukslösning.

Blandningsmanual för 50 resp 200 gram, klicka här.

Rotstop S Gel, 10 grams förpackning med pipett.
• Praktisk förpackning för självverksamma. Lagring och fakta enligt ovan.
• 1 gram Rotstop S Gel blandas med 1 liter vatten. 10 gram ger alltså 10 liter färdig lösning vilket räcker till ca 24-32 m2 fub vid användning i gallring resp ca 60-72 m2 fub vid användning i slutavverkning.

Rotstop Läs mer »

Ekonomi

När det görs ekonomiska kalkyler på rotröta och stubbehandling så finns det många faktorer att ta hänsyn till som kalkylränta, omloppstid, timmerpriser samt inte minst hälsostatusen på det berörda beståndet – hur mycket röta finns det i beståndet när det skall gallras för första gången? Är det helt friskt, helt ruttet eller något däremellan? Oavsett utfall så har resultatet en mycket stor betydelse för det framtida beståndets utveckling såväl rötmässigt som ekonomiskt.

Följande kalkyler, här visade som ekonomiska diagram, är gjorda av Magnus Thor, Skogforsk, som en del av hans doktorsavhandling. Alla åtgärder förutsätts äga rum när temp överstiger 5° C, dvs när risken för infektioner är stor. Effekten av behandling är satt till 90 %.

Granbestånd på skogsmark

Ståndortsindex G26. Omloppstid: 78 år.

  1. Ingen behandling. Vid slutavverkningen av det gamla beståndet infekterades en del stubbar som sedan överfördes till den nya generationen via rotkontakt. Därför är rötfrekvensen ca 10-15 % redan vid 30 års ålder. Denna röta fortsätter att sprida sig i beståndet. Vid gallringarna infekteras nya stubbar som i sin tur infekterar kvarvarande stående träd. Vid omloppstidens slut kan man räkna med att ca 70 % av beståndet är rötskadat. Slutvärdet är 104 000:-/ha.
  2. Behandling endast i gallring. Infektionen från slutavverkningen ligger kvar precis som i alt 1. Skillnaden mot alt 1 är att all gallring stubbehandlas. Behandlingen stoppar en stor del av den luftburna infektionen men rötan fortsätter att sprida sig vegetativt via rotkontakt. Effekten av behandling i gallring, men inte i slutavverkning, är ca 20 % mindre röta än alt 1 men fortfarande kan man räkna med ca 45% röta vid omloppstidens slut. Orsaken till detta: slutavverkning sommartid. Slutvärdet är 115 000:-/ha.
  3. Behandling endast i slutavverkning. Vid slutavverkningen behandlas stubbarna. Detta ger ett friskt bestånd med lite röta fram till det börjar att gallras. Gallringarna stubbehandlas ej och stubbarna infekteras via luften och resultatet blir i slutändan en rötfrekvens på drygt 60 %. Slutvärdet är 108 000:-/ha.
  4. Behandling i slutavverkning och gallring. Behandlingen i slutavverkningen ger såsom i alt 3 en låg rötfrekvens till nästkommande generation. Detta följs upp med behandling i gallringarna och resultatet blir en fortsatt låg rötfrekvens, ca 10 % vid omloppstiden slut. Slutvärde och det klart lönsammaste alternativet: 127 000:-/ha.

Slutsats G26.
Det mest lönsamma alternativet är att stubbehandla både i gallring och slutavverkning. Det minst lönsamma är att inte stubbehandla alls. Trots att både alternativ 2 och 4 behandlades i gallringarna blev slutresultatet väldigt olika. Skillnaden visar betydelsen av hur och när slutavverkningen äger rum, det påverkar betydligt mer än vad man tror!

Granbestånd på åkermark

Ståndortsindex G32. Omloppstid: 67 år.


  1. Ingen behandling. Vid gallringarna infekteras stubbarna som i sin tur infekterar kvarvarande stående träd. Vid omloppstidens slut kan är ca 70 % av beståndet är rötskadat. Slutvärdet är 155 000:-/ha.
  2. Behandling i gallring. Samtliga gallringar behandlas och stoppar effektivt infektioner från luften. Resultat blir en rötfrekvens på ca 10 % vid omloppstidens slut och ett slutvärde på ca 180 000:-/ha.

Slutsats G32
Eftersom detta är en första generations granplantering på åkermark så finns det ingen slutavverkning att ta hänsyn till. Därför fanns det bara två alternativ, behandla i gallring eller ej. Det klart mest lönsamma alternativet var att behandla i gallring.

TG24 (S-form)


  1. Ingen behandling. Stubbar infekteras från slutavverkningen och sprider sig till den nya generationen. Rötan kan dock endast angripa gran. Vid gallringarna infekteras nya stubbar som kan sprida sig till de granar som har kontakt med infekterade stubbar. Rötfrekvensen vid omloppstiden slut är ca 38 % och slutvärdet är ca 152 000 kr/ha.
  2. Behandling endast i gallring. Infektionerna från slutavverkning finns kvar såsom i alt 1. Däremot stoppas den luftburna infektionen effektivt vid gallringarna. Effekten av behandling i gallring, men inte i slutavverkning, är ca 15 % mindre röta än alt 1 men fortfarande kan man räkna med ca 23 % röta vid omloppstidens slut. Orsaken till detta: slutavverkning sommartid. Slutvärdet är 154 000:-.
  3. Behandling endast i slutavverkning. Behandlingen i slutavverkningen ger ett nästintill rötfritt bestånd som därefter gallras och infekteras. Gallringarna stubbehandlas ej och stubbarna infekteras via luften och resultatet blir i slutändan en rötfrekvens på drygt 35 %. Slutvärdet är 138 000kr/ha.
  4. Behandling i gallring och slutavverkning. Både slutavverkning och gallring behandlas. Resultatet blir ett i princip rötfritt bestånd. Trots den låga rötfrekvensen är behandlingen i denna typ av bestånd inte lönsam och bör avstås. Rötfrekvensen vid omloppstiden slut är ca 4 % Och slutvärdet är ca 137 000 kr/ha.

Slutsats TG24 (S-form)
I blandbestånd i norra Sverige, eller där endast S-formen finns, är det lönsamt att behandla i gallring men ingenting därutöver. Behandling i slutavverkning ger ett lägre slutvärde än om man enbart behandlar i gallring.
Även om behandlingen gett ett nästintill rötfritt bestånd då man behandlat både i gallring reps slutavverkning så är det så att det i detta fall inte är lämpligt då det inte är lönsamt!

TG24 (S+P-form)


  1. Ingen behandling. Stubbar infekteras från sluttavverkningen och sprider sig till den nya generationen. Rötan kan angripa både gran och tall. Vid gallringarna infekteras nya stubbar som kan sprida sig till de granar och tallar som har kontakt med infekterade stubbar. Rötfrekvensen vid omloppstiden slut är ca 90 % och slutvärdet är ca 111 000 kr/ha.
  2. Behandling endast i gallring. Infektionen från slutavverkningen ligger kvar precis som i alt 1. Skillnaden mot alt 1 är att all gallring stubbehandlas. Man stoppar då en stor del av den luftburna infektionen men rötan fortsätter att sprida sig vegetativt via rotkontakt. Effekten av behandling i gallring, men inte i slutavverkning, är ca 35 % mindre röta än alt 1 men fortfarande kan man räkna med ca 55 % röta vid omloppstidens slut. Orsaken till detta: slutavverkning sommartid. Slutvärdet är 133 000:-.
  3. Behandling endast i slutavverkning. Vid slutavverkningen behandlas stubbarna. Detta ger ett friskt bestånd med lite röta fram till det börjar att gallras. Gallringarna stubbehandlas ej och stubbarna infekteras via luften och resultatet blir i slutändan en rötfrekvens på drygt 60 %. Slutvärdet är 124 000kr/ha.

Behandlingen i gallring och slutavverkningen ger såsom i alt 3 en låg rötfrekvens till nästkommande generation. Detta följs upp med behandling i gallringarna och resultatet blir en fortsatt låg rötfrekvens, ca 10% vid omloppstiden slut. Slutvärde, och det klart lönsammaste alternativet, är ca 139 000 kr/ha.

Slutsats TG24 (S+P-form)
Ett blandbestånd tall/gran i södra Sverige löper stor risk att bli rötskadat precis som rena granbestånd. P-formen av rottickan angriper tallen och resultatet blir ofta en form av självgallring, rottickan dödar helt enkelt tallen. Därför bör man som skogsägare avverka dessa blandbestånd vintertid eller se till att de blir stubbehandlade, både i gallring och slutavverkning. Det är det lönsammaste alternativet.

Ekonomi Läs mer »

Rulla till toppen